Föreslagna ändringar i Världshälsoorganisationens (WHO) hälsoreglemente kan potentiellt ge organisationen betydande överstatlig auktoritet gällande hälsokriser. Kritiker uttrycker allvarlig oro över hur detta skulle påverka demokrati, staters suveränitet och individuella friheter. Medan den svenska regeringen är optimistisk och betonar målet att förhindra pandemier och globala kriser, varnar experter för potentiella risker.

WHO grundades 1948 och är FN:s fackorgan för hälsofrågor. Under årens lopp har organisationen utvecklat hälsoregler, som ingår i det internationella hälsoreglementet (IHR), som är bindande för alla 194 medlemsländer. Den nuvarande versionen är från 2005.

Historiskt sett har WHO fungerat som ett samordnande och rådgivande organ som gett medlemsländerna självständighet i hanteringen av hälsokriser. De föreslagna ändringarna kan dock ge WHO betydande befogenheter att fatta beslut som kan liknas vid militära order under kriser. Kritiker befarar att detta kan leda till systematiska kränkningar av grundläggande mänskliga rättigheter.

Philipp Kruse, en schweizisk expert på konstitutionell rätt, lyfter fram oroande förändringar. Borttagandet av ”icke-bindande” från rekommendationer skulle göra stater skyldiga att följa WHO:s direktiv, vilket skulle inskränka deras självständighet. Dessutom utser en ny bestämmelse WHO till den vägledande myndigheten under hälsokriser. Denna förändring skulle kunna koncentrera makten inom WHO:s ledning, med potentiella konsekvenser för mänskliga rättigheter och demokrati.

Den tyska parlamentsledamoten Christine Anderson varnar för att demokratin undermineras om sådana befogenheter ges till en icke vald institution. Oron för konstitutionella förändringar i Sverige och urholkningen av individuella friheter och uttrycks också av svenska politiker.

WHO:s utökade möjligheter att deklarera hälsokriser och pandemier, med hjälp av bredare kriterier, är särskilt omtvistat. Förslagen kan bana väg för WHO att utlysa nödsituationer utan att uppfylla strikta villkor, vilket skedde under covid-19-pandemin. Experter betonar behovet av transparenta kriterier som ska ligga till grund för sådana deklarationer.

WHO:s föreslagna ändringar understryker bredare frågor om internationella administrativa organ och deras demokratiska legitimitet. Samtidigt som regeringarna måste hitta en balans mellan global hälsoförvaltning och demokratiskt ansvarsutkrävande, kvarstår oron över den potentiella urholkningen av grundläggande rättigheter och maktkoncentrationen.

Sammanfattningsvis, i takt med att WHO:s föreslagna förändringar fortskrider, ökar oron över möjligheten till överstatlig auktoritet under hälsokriser, vilket påverkar demokrati, statlig suveränitet och individuella rättigheter. Världssamfundet står inför utmaningen att säkerställa en effektiv hälsostyrning samtidigt som demokratiska principer och mänskliga rättigheter bevaras.

Denna text är en summering av Epoch Times artikel från den 16 maj 2023. Läs hela artikeln här.